Uppsatsens syfte är att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som används i de noterade företagens årsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrån 30 årsredovisningar från tio olika företag. Den teoretiska grunden består av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring ämnet. Empirin som uppsatsen bygger på har tagits fram efter analys av årsredovisningarnas innehåll i den skrivna texten. Då vi undersökte ?bra? och ?dåliga? företags kommunikation i årsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som användes i årsredovisningen..

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

Det har länge varit känt att stålkonsumtionen har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. En ökad stålkonsumtion betraktas ofta som en indikator på ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kinas stålkonsumtion förhåller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning går sambandet, dvs. är det den ekonomiska utvecklingen som driver stålkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

Den nationella trenden är idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till några få geografiska områden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsområdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillväxt- och befolkningsmässigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vänt denna till en negativ utveckling. Ett sådant område är Norrbottens län. Uppsatsens syfte är dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som återfinns för hushåll, konsumenter och företag vid en koncentration av ekonomisk aktivitet.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

En av grundstenarna till företags utveckling och överlevnad i en konkurrensutsatt bransch är att arbeta utifrån en strategi som kan generera konkurrensfördelar. Konkurrensfördelar kan uppstå på flera olika sätt där kompetent arbetskraft är en av dessa. Brist på kompetent arbetskraft inom exempelvis IT-branschen har lett till ett ökat användande av ekonomiska belöningssystem för att motivera personal till att stanna i företag. De ekonomiska belöningarna svarar ofta för en betydande del av företagets kostnader. Syftet med den här uppsatsen har varit att studera om de ekonomiska belöningarna i ett belöningssystem påverkar ett företags personalomsättning.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

 Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade.

Syftet med vår studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhåller sig till lärande för hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollärarna har ett gemensamt förhållningssätt mot lärande för hållbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. Lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp och pedagogerna är överens om att det krävs kunskap och fortbildning för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för ett lärande för hållbar utveckling..

Denna studie behandlar Turkiets turistdestination Alanya utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vidare om all-inclusivehotellens påverkan på destinationen. Syftet med studien är att undersöka de sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorerna. För att analysera detta använder vi oss av teorier som berör hållbar utveckling och hållbar turism samt positiva och negativa aspekter av all-inclusivekonceptet. Metoden för undersökningen är kvalitativ där en fält- och intervjustudie genomförs i Alanya.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.